A distant ship smoke on the horizon
"Du skall börja dagen med att skrika : EN SÅ UNDERBAR DAG! sedan följa upp det med femton huvud axlar knän och tår och slutligen skall du strutta genom hela huset samtidigt som du slänger mistlar från en korg som du håller i, allt detta naken givetvis."
När jag tänker på konsekvenserna som detta påhitt skulle kunna innebära så får jag genast en flashback från fyra kanske fem år sen då min far ursinnigt hävde ur sig: Vafan har du tagit för något?! Efter att ha plockat upp mig utanför Patrik där jag kom halvt som halvt påklädd och livrädd på språng från en byggnad som påminde mer om Kumla än en helt vanlig villa i Bispgården.
Nåja, kanske inte helt vanlig... Saken var den att många besynnerliga företeelser skedde i detta hus, både förklarliga och oförklarliga ting där det ena knappast var lindrigare än det andra. En kväll när Patrik däckat i sin säng efter en fest och jag låg där bredvid i mina funderingar så började någon stampa omkring i huset. Det kom från köket, genom hallen och vankade av och an som en förbannad jävel. Jag antog att det var någon av de andra i Patriks familj som var hemma och sedan tänkte jag inte så mycket mer på saken. Eftersom det fortsatte oavbrutet så försökte jag i min förtvivlan väcka Patrik men det var ju så klart en död född tanke eftersom han var mer eller mindre i koma.
När det gick upp för mig att det inte fanns någon möjlighet att det skulle kunna vara någon familjemedlem i huset eftersom alla var bortresta så kunde jag inte längre finna mig i att stanna kvar, utan rafsade ihop mina kläder och la benen på ryggen i all hast mot ytterdörren (Kåken var byggd så att inget fönster gick att öppna).
Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv som jag var då och jag tror inte att jag sov över där igen efter den natten.
When I was a child I had a fever.
